Det tänker jag på när den främmande mannen sitter på knä framför mig och torkar mina fötter. En fotbadsritual som tydligen ingår före massagen jag ska få på Spa-anläggningen mamma bjudit mig på. Det är egentligen en mycket vacker handling att någon går ner på knä och tjänar en annan människa. Som Jesus gjorde med lärjungarnas fötter för att visa att gud är människa, liksom människa är gud. Varför finner jag ändå något så obehagligt i det då? För det första, jag vill inte vara nåns gud, det är att göra mig till främling. Och all den här ödmjukheten och omtanken man möts av på exklusivare hotelkedjor, spa-anläggningar , lyxrestauranger och av NK:s personal är inget annat än omtanke om pengarna kunden tillför, en tillbedjan av Mammon. Mannen framför mina fötter står på knä för mammon. Inte för min mänsklighets skull.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar