Den gröna plastfågeln jag fick av J i julklapp börjar sjunga på sista versen. Den mekaniska sången börjar låta tröttare och tröttare. Vilken dag som helst tar batterierna slut och hon orkar inte ens längre sluddrande reagera på våra röster och vibrationer. Ute har de levande fåglarna börjat sjunga fram våren.
Jag ska gå ut. Ur den mekaniska världen in i sången.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar