Jag är liten men Sydamerika är stort

Alltså. Han meddelar när bilen blivit stulen -och återfunnen. Men han meddelar inte när det varit jordbävning och han är välbehållen. Om jag inte visste att han var så dum hade jag antagit att det var ren och skär sadism. Jag skiter i om bilen är borta eller ej. Jag har inga som helst känslor för en bil jag aldrig träffat. Men jag har känslor för dess förare. Och har man befunnit sig på den plats där det varit jordbävning på 7.1 i Richterskalan så hör man av sig.

Alla frågar om det inte ska bli spännande att åka till Chile. Vad jag ska få se och uppleva bla bla bla. Alltså landet. Men det är ju bara en kuliss. Chile, Grönland, Kalix, Baffin Bay, Addis Abeba, Sölvesborg, Vesterålen eller Bukarest gör detsamma. Det är ju att jag ska träffa honom igen som är det som är det omvälvande. Hur ska det gå? Kan det gå? Varför gör jag detta? Han skickar inte ens ett sms och berättar att han är allright från jordbävningen! Hur jävla oviktig får inte det mig att känna mig? Skitsamma. Om han nu tycker jag är oviktig får han väl tycka det och jag får väl dra då. Sydamerika är stort, som Danjel poängterade.

Och framförallt. Han lever ju. Och så länge det finns liv finns det hopp. Både han och bilen är ju välbehållna vet jag ju nu.
Tack. För att vi lever.

http://www.youtube.com/watch?v=NCzkYiVEa_E