Kommer han inte idag heller får det vara. Han vet ju att jag ska till stan imorgon och vara borta hela helgen. Jag väntade på att han skulle komma och packade väskan med en känsla av att allt blir bra.
Men han kom inte idag heller. Aj aj aj aj.
Världen slogs i bly när han svarade i telefonen och det visade sig att han inte hade haft en tanke på att träffa mig idag heller.
Ändå slår det volter i blybröstet på mig. Samma som när han lämnade mig. Det får vara. Jag ger upp. Om man ger upp tillräckligt mycket kanske själen får vingar och man kan lyfta ur denna blytyngd.
Tack Gud för att jag tvingas ge upp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar