Jag står med ångest upp till halsen. Denna smärta jag gör allt för att komma undan kommer aldrig att lämna mig. Okej. Bring it on. Det här är mitt liv. Jag kommer inte ur det. Vill inte komma ur det. Livet. När jag känner kärlek och glädje är allt värt. Idag känns det inte så. Men priset för glädje är högt och jag betalar det. Jag tänker inte stjäla lycka genom droger eller livslögner. På så vis är jag snobb. Bara äkta Vara är gott nog för mig. Han säger att jag väljer depression. Att jag väljer att gå den vägen. Nix, vägen valde mig. Och det är bara att låta smärtan gå genom mig. Liksom glädjen, när den behagar infinna sig.
Jamen kör, gör min själ vidare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar