Ena stunden solstrålande och salig. Nästa så kärv och ogin. April så borderline.
Fågelsången sjunger in mig i framtiden. Men även rum i mig dit inga fåglar når öppnas. Som om en del av mig är häftat samman med lövhögarna som ska brännas. I paltorna från garderobsrensningarna som ska skickas. I studentmössan J slängde på påskelden. Delar av mig är fjolårsgräs som ser slutet så smärtsamt klart.
Allt i mig får inte resa med vårföljet in i sommaren. Stora bitar är förflutna och lämnade av framtiden.
På bordet ligger tidningen utslagen. Där står: ”De överlevande saknar de dödas röster.”
Tårpilen är fylld av kråkor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar