Sitter på ett stort stenblock ovanför Älvfallet. Det är en å men här i ravinen där det brusar så vilt mellan stenblock och över stockar ser det ut som en älv och inte en stilla å. Brusandet överröstar all fågelsång och nästan alla tankar. Även om det är högt är det ett ljud som inte skadar. Dånet är öronbedövande men helt utan tvång och våld som det maskinella ljudet (från bilar, fläktar och dieselaggregat) är. Ljudet av vatten som fallit från himlen och rinner mot havet. Kompromisslös följsamhet. Flow i ordets rätta bemärkelse.
Ibland känns det igen som om det rätta sker. Att det finns en dold plan våra liv följer. Trots att vi bara faller och faller. En dag mynnar vår resa nedåt -ut i havet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar