Jag gick ut för att önska. Ösregn och blixtar. Natten blev morgon fredag den 13:onde och jag hade sån helvetesångest att jag trodde jag skulle dö. Typiskt. Och hade jag gått ut i ösregnet och önskat att jag skulle dö just då så skulle det kanske gå i uppfyllelse med hjälp av alla blixtar. Men jag önskar sällan att jag ska dö. Bara att leva.
Nästa natt var klar och jag såg två stjärnfall och önskade två saker.
Tredje natten gick jag, Navid, Sofia, Felipe, hunden och J upp på berget men det var disigt och vi är inte säkra på att det var stjärnfall vi såg men eventuellt.
"Men det är ju stjärnfall inatt ändå vare sig vi ser det eller ej så vi kan ju önska ialla fall" sa jag.
Och syrsorna spelade och fjorden låg spegelblank och jag var glad över att få sitta på ett berg med vänner och önska.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar