J hänger som vanligt med näsan över Rinkabykatalogen. Hans mamma sitter bredvid och kommenterar produkterna. Genom hela fikastunden pratar de galvade kopplingar och rör.
All den där mödan med tingen ter sig för mig som snickrande på sin egen kista eller skyfflande mer jord på graven. Tänk vad underbart att finna mening i något så meningslöst. För hittar man mening i meningslösheten är det ändock mening.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar