Våldtäktsförsök av okänd. Många våldtäkter av känd, twittrar Maria.
Jag är sjukt stolt över att ha en vän som är strong nog att våga prata om det. Och hennes inlägg synliggör ju det faktum att det är farligare för en kvinna att ha ett förhållande med en man än att gå ensam på stan bland främlingar. Våldtäktsförsöket av främling avvärjde hon med att spöa honom med en stilettklack. Hemma är man dessvärre barfota.
Tja, då ska väl jag också prata om det. Mats försökte våldta mig minst en gång. Strypa mig en annan. Nån snubbe ringde obehagliga samtal och skickade porrbilder. Och så är det vaklart såna som tafsat.
Men den största kränkningen hade varit om vetskapen om mäns våld mot kvinnor hade hindrat mig från att leva ett fritt liv. Men det har det inte gjort. Det är ett rent under att jag klarat mig så bra som jag gjort. Jag har gått hem med okända män -ensam. Jag har hoppat in i en bil körd av en okänd man som erbjöd mig skjuts. Jag har solat ensam på en strand i Mexico där det av nån anledning patrullerade ett helt kompani (men det var jävligt obehagligt). Jag har alltid gått ensam i städer om nätterna, inklusive Pattaya. Jag har liftat -men jag slutade med det när det visade sig att en av de bilförarna som stannade hade stånd. Ändå. Jag är glad för att min mamma aldrig lärde mig att hålla på mig eller akta mig. Jag är inget offer bara för att jag är kvinna. Och det har gått bra. Och skulle det inte göra det så är det inte mitt fel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar